Symboler

Hälsosymboler

  • Nyckelhålet

    Livsmedelsverkets symbol skapades 1989 som ett hjälpmedel för konsumenterna att hitta magra och fiberrika matvaror bland produkter där det finns flera alternativ. Magra varor såsom rent kött och fisk märks inte och inte heller naturligt fiberrika produkter så som frukt och grönsaker.

  • Sädesaxet

    Det överkorsade sädesaxet innebär att livsmedlet kan användas i glutenfri kost. Det engelska celiakiförbundet står bakom märket och det används i flera europeiska länder.

  • Svalan (ej på livsmedel)

    Astma- och Allergiförbundets symbol anger att varan rekommenderas av förbundet. Rekommendationen ska ses som en vägledning, någon fullständig garanti för att produkten inte ger upphov till reaktioner kan inte ges eftersom alla människor reagerar olika. Symbolen förekommer ofta på kemtekniska produkter men inte på livsmedel.

Miljösymboler

  • Marine Stewardship Council (MSC)

    MSC är en fristående internationell stiftelse med säte i London. Fisk med detta märke kommer inte från ett överfiskat bestånd och är heller inte fångad på ett sätt som skadar ekosystemet. Bland MSC-märkta konsumentprodukter finns hittills Hokifilé från Nya Zeeland samt fiskgratäng från Findus och ICA. www.msc.org

  • Demeter

    Svenska Demeterförbundet är en ideell konsumentförening som kontrollerar och auktoriserar biodynamisk växtodling, djurhållning, slakterier, butiker, förädlare, grossister och importörer. Förbundet har dock valt att inte ansöka om förlängt godkännande för 2003 vad gäller kontroll av ekologisk odling. Svenska Demeterförbundets odlare måste fr.o.m. 2003 även ansluta sig till KRAV:s "EU-kontroll" för att produkterna ska få marknadsföras som ekologiska.

  • KRAV

    Kontrollföreningen för ekologisk odling är en organistation som kontrollerar ekologisk odling och produktion. Att reglerna uppfylls kontrolleras årligen genom besök hos medlemmarna av KRAVs kontrollanter. Reglerna innehåller miljökrav som att konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel inte får används. I den ekologiska animalieproduktionen ställs också höga krav på djuretik.

  • EU

    EUs märke för ekologiska produkter får bara användas om de innehåller minst 95 procent ekologiskt producerade råvaror. EU vill genom sitt ekologiska märke underlätta för konsumenterna att känna igen ekologiska livsmedel. Märket får bara användas på produkter som är godkända av ett nationellt kontrollorgan. I Sverige finns förnärvarande bara ett godkänt kontrollorgan, nämligen KRAV.

  • 2009 års EU-logga för ekologiska produkter

    Under perioden 2009-01-01 till 2010-06-30 gäller vidstående EU-symbol för ekologiska produkter.

  • Ny EU-logga för ekologiska produkter

    En nydesignad logo som ska användas på alla ekologiska produkter inom EU från juli 2010.

  • från juli 2010. EU Bra Miljöval (avser ej livsmedel)

    Naturskyddsföreningens märke har tagit fram i samarbete med handeln för att underlätta för konsumenter som vill handla miljövänligt. För att få använda märket på sin produkt måste vissa uppsatta kriterier uppfyllas. De produkter som miljömärks är främst sådana som kan ha stor miljöpåverkan, t.ex. hushållskemikalier.

  • Svanen (avser ej livsmedel)

    Svanmärket är det officiella nordiska miljömärket som utfärdas i Sverige av SIS Miljömärkning. Produkterna måste uppfylla vissa miljökriterier som omprövas vart tredje år. Miljömärkning används på kemtekniska varor, hygienartiklar, maskiner mm.

  • EU-blomman (avser ej livsmedel)

    Rosstjälken med EU-stjärnkransen är EU's gemensamma symbol för miljömärkning. Ännu finns det bara kriterier för produktgrupper som disk- och tvättmaskiner, hushålls- och toalettpapper samt jordförbättringsmedel. Blomman är EU:s motsvarighet till den nordiska Svanen.

Övriga symboler

  • Rättvisemärket

    Rättvisemärkningen garanterar bl.a. odlare och lantarbetare en skälig ersättning för sitt arbete. Inköpen görs direkt hos långtidskontrakterade odlare med möjlighet till förskottsbetalning. Rättvisemärkt-licenser utfärdas av Föreningen för Rättvisemärkt i samarbete med systerorganisationer i mer än tio länder.

  • Max Havelaar

    Elefanten är ett internationellt rättvisemärke som etablerades i Holland men administreras i repektive land. Märket finns bl.a. på ekologiskt kaffe och te. Märket innebär att bönderna i tredje världen säkras en större ersättning för sina råvaror.

  • Rain Forest Alliance (RFA)

    Certifiering av bl a bananer, kaffe och kakao. Fokus ligger på arbetsmiljö snarare än på miljöskydd. Enligt Svenska Naturskyddsföreningen är RFA mer som en ISO-standard än ett miljömärke och kan inte jämföras med exempelvis Kravs märkning av ekologiskt odlade bananer. RFA samarbetar med multinationella företag som Chiquita och Kraft Foods. www.rainforest-alliance.org

  • Bestrålning

    Livsmedel som är märkta med den här symbolen anger att livsmedlet är bestrålat.

  • Rent socker

    Livsmedel som är märkta med den här symbolen anger att livsmedlet är bestrålat.

  • Svenskt sigill

    Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke som garanterar att matråvarorna har producerats på svenska kontrollerade gårdar. Höga krav ställs på säkra livsmedel, miljöhänsyn, god djuromsorg och öppna svenska landskap. Bakom märket står Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

  • SMAK-Märket

    Garanterar att potatisen i förpackningen är kvalitetssorterad efter SMAK-normer. Dessa normer tillåter endast till art och mängd rimliga fel och packaren svarar med sitt eget namn för att innehållet stämmer med den angivna kvalitetsklassen. Kontrollen omfattar i första hand kvalitetsklasserna SMAK Klass 1 Prima, SMAK Storköks Prima och SMAK Klass 2 Ordinär.

  • Namnskyddad kvalitetsvara

    Är en grupp charkvaror som är skyddade enligt lag för att garantera kunden en vara som alltid är tillverkad enligt ett fastlagt recept och som alltid smakar likadant.

  • Pandan

    Är inte tänkt som miljömärke men kan ses på en mängd produkter. De företag som stöder Världs-naturfonden kan få tillstånd att märka sina varor med pandan.

  • Microvågsugn

    Produkten klarar uppvärmning i mikrovågsugn.

Förpackningssymboler

  • Returpack

    Märket visar att varan ingår i ett pantsystem och gäller dryckesförpackningar som PET-flaskor och aluminiumburkar. Konsumenterna får den pant som står på förpackningen om de återlämnar den till affären eller en pantstation. Undantaget är varor köpta utomlands eller direktimporterade varor. Har förpackningen svensk text är den troligtvis med i pantsystemet. www.returpack.se

  • Glaset och gaffeln

    Symbolen får användas på förpackningsmatrial avsedda att komma i kontakt med livsmedel som uppfyller kraven i EG-lagstiftningen.

  • Normpack

    Symbolen förekommer på material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och visar att matrialet lever upp till kraven i Normpacknormen. Normen uppfyller svenska regler vad gäller material i kontakt med livsmedel. Normpack är en frivillig organisation med ca. 140 medlemsföretag.

  • Pilar

    Man hittar symbolen på bland annat glas, papper, aluminiumburkar och plast. På glas, aluminium och papper betyder symbolen att matrialet går att återvinna. På plast är pilarna kompletterade med en nolla och en siffra från ett till sju. Nollan står för att materialet är av plast och den efterföljande siffran visar vilken typ av plast, vilket har betydelse för hur produkten ska återvinnas

  • Den gröna punkten

    På importerade varor kan man hitta den gröna punkten. Symbolen visar att förpackningen ingår i det tyska återtagningssystemet (DSD-systemet). Det används också av utländska företag som säljer varor i Tyskland. Märkningen säger inte något om förpackningens eller produktens miljöegenskaper. Den är enbart en symbol för att förpackningen kan sorteras i speciella behållare.

  • Returpilar

    Returpilar visar att varan kan lämnas till återvinning. Det finns dock ingen garanti för att återvinning existerar.

E-nyckeln

  • E-nyckeln

    I livsmedel får bara tillsatser som är godkända användas. För att en tillsats ska godkännas måste den vara nödvändig för livsmedlets hantering eller av värde för konsumenten. Alla ingredienser - även tillsatser - ska deklareras på färdigförpackade livsmedel. Tillsatser ska alltid deklareras med ett funktionsnamn följt av antingen tillsatsens E-nummer eller vedertagna namn. Funktionsnamnet förklarar varför tillsatsen har använts i livsmedlet. Det finns ett fåtal undantag från dessa märkningsregler. Några tillsatser kan deklareras med enbart vedertaget namn, t.ex. ammoniumklorid. Ett annat undantag är modifierad stärkelse, där E-nummer eller vedertaget namn inte krävs. Aromämnen kan deklareras med enbart ordet "aromämne". Länk till E-nummernyckeln: Livsmedelsverket E-nummernyckeln kan laddas hem som pdf-fil från Livsmedelsverkets hemsida.